ett litet mini-uppvaknande

läser inför pm:et om panikångest och panikattacker. får uppvaknande efter uppvaknande. häftigt ändå. kommer på att jag har haft panikattacker förut. inte hur många som helst, men några. t ex på hk:n i åttan. kunde inte sluta gråta, andningen gick inte, jag fick panik, jag var tvungen att åka hem för min migrän var fruktan. jag hade glömt det tills jag läste den här boken. vet inte om det finns fler gånger, jag har inte räknat efter, och jag ser ingen mening med att göra det heller. det känns inte som så viktigt nu. jag har inte haft på hela gymnasiet vet jag. det hade jag väl kommit ihåg iallafall. hehe. mitt minne är som ett såll.

jag tror att jag inte kommit ihåg det här för jag har inte sett det som en panikattack. jag visste inte vad det innebar liksom. trodde det var "värre". inte att det inte var fruktansvärt! utan att jag helt enkelt tänkte mer som ellis, skärp dig. sluta gnäll. det tror jag är en bra mentalitet. jag tänkte inte på hur hemskt det var, jag förstorade inte det, jag förminskade det och glömde bort det och det är inte så himla stor grej och då blev det inte det. det funkade för mig tydligen. sen finns det säkert många som inte skulle tro att det var en "riktig" attack. jag vet inte vad som är riktig attack, vet bara att det stämmer in på fler än fyra av typ 15 olika saker som karkateriserar en panikattack. fler än fyra definitivt. där är jag nu alltså.

astmaanfall har jag ju haft, då tänkte jag att nu dör jag. jag kan inte andas. jag dör nu. det minns jag inte att jag tänkte då i åttan. tänkte mer nu exploderar jag. det är för mycket inne i mig som inte kan komma ut och nu händer det, det rinner över och jag exploderar. huvudet ville explodera, lungorna, benen darrade vad jag kommer ihåg. jag kunde inte stå utan gled ner på golvet och sen fick jag hjälp till en stol vid bordet, tårarna slutade inte, jag var hysterisk. så kändes det då som jag minns. 

jag är inte ensam om att ha haft panikattacker. vissa har hela tiden varje dag, vissa har några gånger i månaden, jag har haft typ tre gånger under hela mitt liv. det är väldigt normalt faktiskt. jag skäms inte och det borde ingen göra.

nu ska jag skriva pm!



skitbra bok. gillar den. den heter: jag är inte galen, en bok om panikångest av Anna Lithander.