jag var medlem i en gerillagrupp. vi skulle rädda två pojkar utan föräldrar från en ond man som ville ha dem för deras fortune. jag skulle adoptera dem så vi hade ett disney-moment när vi städade ett golv och skrattade, då blev golvet till en brygga och vi åkte ut i vattnet.
tur som var blev den yngsta till en haj i vattnet så han kunde dra oss andra vidare längs med den klippiga stranden. de var efter oss i motorbåtar och vattenskotrar. skitjobbigt att simma upp och hämta andan utan att de såg oss och sen dyka ner igen. till slut klättrar vi upp på en klippa med bra utsikt och skydd i ryggen, och då är vi plötsligt fler, vi kämpar mot maffian och det är döda eller dödas som gäller.
vi har en tung silverpistol som vi skjuter med. jag lägger magasin efter magasin men får aldrig skjuta, och de andra missar hela tiden. till slut tar jag pistolen och skjuter folk. det är en helt tyst pistol men jag känner rekylen, så verkligt. plötsligt är pappa där och han är inte riktigt med på vad som händer. jag säger åt honom att lägga sig ner på marken så att han inte blir ett mål, och det verkar som att han gör det. jag vänder mig om och skjuter någon, men när jag vänder mig tillbaka har pappa inte lagt sig ner utan står fortfarande upp och blir skjuten och dör. shit vad jag grinade! sen vaknade jag helt rödgråten. jobbigt att drömma sånt där.
lördag 19 februari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar